Mätteknik, vanliga termer

Är du osäker på vad de olika benämningarna / terminologin inom mättekniken står för?
Här kommer några korta beskrivningar som förhoppningsvis kan vara till hjälp.

Kalibrering
Att fastställa sambandet mellan ett instruments visade värde och ett referensvärde.

Justering
Att sätta ett mätinstrument i skick så att det är lämpligt för sin användning.

Mätfel
Mätresultatet minus det sanna värdet på mätstorheten.

Korrektionsterm
Ett värde som ska adderas (med rätt tecken +/-) till visat värde för att kompensera för systematiska effekter.

Avvikelse
Värde minus dess referensvärde.

Spårbarhet
Vid en spårbar kalibrering används en normal som är kalibrerad mot den Svenska normalen för aktuell storhet.
De Svenska normalerna som i sin tur är kalibrerade mot internationella normaler sköts av en riksmätplats för varje storhet.
En riksmätplats är ett statligt laboratorium som är bäst i landet på att mäta en viss storhet. De flesta riksmätplatserna finns hos
RISE Research Institutes of Sweden (fd SP Statens Provnings och Forskningsinstitut) i Borås.

Mätosäkerhet
Mätosäkerhet är en parameter förbunden med mätresultatet och som kännetecknar spridningen av värden som rimligen kan tillskrivas mätstorheten.

Konstant
Konstant är en matematisk storhet, (ett tal) med ett bestämt (konstant) värde.
Motsats är variabel, en storhet som förändras.
Konstanter betecknas ofta med alfabetets första bokstäver a, b, c, d (även k, l, m, n).

Parameter
Parameter är en matematisk storhet som betraktas som en konstant men som kan anta olika värden t ex i en ekvation eller en funktion.

Variabel
Variabel (föränderlig storhet) är en storhet (ett tal) som kan anta olika värden. Den har inget bestämt värde.
En variabel betecknas ofta med bokstäverna x, y eller z.

Storhet
En storhet (eller kvantitet) är en egenskap hos ett föremål eller en företeelse som kan mätas eller beräknas.
Ett tal är en obenämnd storhet.

Storhetsslag
Storheter som kan jämföras med varandra tillhör samma storhetsslag.
Ett storhetsslag är en sammanfattning av storheter som på ett meningsfullt sätt kan kvantitativt jämföras med varandra. ”Sort” är ett äldre ord för storhetsslag.

Exempel: Längd, volym, hastighet och kraft utgör skilda storhetsslag, eftersom man ej kan jämföra t ex en längd med en kraft.
En bredd b, höjd h, tjocklek d, radie r och en punkts tre kartesiska rumskoordinater x, y och z är skilda storheter av samma storhetsslag, nämligen längd.

Mått eller Mätvärde
Mått eller mätvärde är ett storhetsvärde uttryckt i mätetal och enhet.
Ett mätvärde är produkten av ett mätetal och en enhet. t ex 10 mm.

Enhet, Måttenhet
En enhet är ett fixerat storhetsvärde (jämförelsevärde), som används för att numeriskt uttrycka andra storhetsvärden av samma slag, och har ofta en standardiserad beteckning.

Enhet kan kännetecknas av benämning eller beteckning.

Exempel: För massa, massan av den internationella kilogramprototypen (kilogram, kg), för kraft, den kraft som ger en kropp med massan 1 kilogram accelerationen 1 meter per sekundtvå (Newton, N), för verkningsgrad, verkningsgraden då nyttig effekt är lika med förbrukad effekt (talet ett, 1).

För en och samma storhet kan fler än en enhet förekomma.

Exempel: 1 sekund (1 s), 1 minut (1 min), 1 timme (1 h) är olika enheter för tid.

Samma enhet kan ibland anges på skilda sätt.

Exempel: För energi är joule (J), wattsekund (Ws) och newtonmeter (Nm) olika benämningar (beteckningar) på samma enhet.

Varje särskild föremål kallas även Ett eller Enhet, då det utgör en måttstock för att angiva antal av samma slags föremål. Sålunda utgör ett träd, ett hus m. m. enheter, till vilka man hänsyftar, då man talar om flera träd, flera hus m m, fastän varken träd eller hus kan anses som mätande enheter.